Feedback

:

Nyheter

Erbjudande: Parti Boliden-tackor i serienummer-ordning
Tavex öppettider under kommande helgdagar
Hem > Nyheter
Print

Nyheter

Bengt Dennis: "Grekland lämnar Euron inom ett år"
13.03.2012  | www.svd.se

Vaken för världen

Oraklet Dennis Grekland kommer att lämna euron, Portugal kan tvingas följa efter och de privata långivarna borde tvingas ta större del av smällen. Den förre riksbankschefen Bengt Dennis följer fortfarande Europas ekonomi noga, och han har starka åsikter om det som sker. Men framför allt förvånas han över att grekerna inte har tömt sina bankkonton.

Den tidigare riksbankschefen Bengt Dennis arbetar som rådgivare på sin konsultfirma mitt inne i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

13 mars 2012 kl 07:34, uppdaterad: 13 mars 2012 kl 10:28

SvD möter Bengt Dennis

För många svenskar är Bengt Dennis mest känd som riksbankschefen som under det tidiga 1990-talets kris höjde räntan till 500 procent för att försvara den svenska kronan. I dag borde det stå pensionär på visitkortet, men att ta det lite lugnare verkar inte vara något som ligger för 82-åringen. I stället driver han en egen konsultfirma och går varje dag till kontoret på East Capital på Kungsgatan i Stockholm, där han har uppdrag som rådgivare.

Var i krisens skede skulle du säga att vi befinner oss?

–Vi har passerat mitten och börjar se konturerna av slutet, men vi är inte på upploppet än. Slutet är att Grekland på något sätt lämnar eurosamarbetet. Det sker de närmaste tolv månaderna – om inget mirakel inträffar och sådana är som bekant sällsynta.

 

 

 

Hur skulle det gå till rent praktiskt?

–Det blir en politisk röra. Euro-länderna kommer inte att säga att nu får ni lämna, och grekerna kastar inte in handduken öppet. Det kommer att bli skuggboxning i ett mörkt rum. Just nu pågår ett politiskt spel om vem som ska bli sittande med Svarte Petter. Men alla vet att Grekland behöver ett tredje stödpaket, och kanske ett fjärde. Såväl tyske finansministern Wolfgang Schäuble som eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker har sagt att det andra, just beslutade paketet inte räcker. Men det finns ingen politisk vilja till fler stödpaket, och då, om inte förr, är det slut.

Men vad händer i så fall den dagen Grekland lämnar?

–Man vill ha ett ordnat utträde, men det tror jag blir svårt. Vi kan inte förutse alla de praktiska problem som uppstår, men jag kan föreställa mig att ett samhälle som det grekiska klarar sig utan kontanter i någon vecka. Man kan utöva byteshandel, och företagen kan skriva skuldsedlar. Det där är trivialiteter, det går att improvisera.

Men det tar ju inte bara en vecka att få fram en helt ny valuta?

–Det skulle förvåna mig om inte de stora sedeltryckerierna är väl förberedda. Att designer redan har gått i gång tar jag för givet. Plåtarna kan man sedan få fram snabbt och man kan inledningsvis nöja sig med något enklare sedlar. Det är effekterna på den reala ekonomin som är viktiga, resten klarar man upp. En ny drachma kommer att falla 40–60 procent, bankerna kollapsar, och jag utgår från att det internationella samfundet fortsätter att stötta Grekland, men i begränsad omfattning.

–Det som förvånar mig mest är att grekerna inte har stormat bankerna. Det är märkligt. Uttagen har hittills skett i slowmotion. Frågan är vad som händer om det inträffar.

Den euro man tar ut måste väl vara säker?

–Nej, det behöver den inte vara. Regeringen kan bestämma att från klockan 00:00 ett visst datum ska alla eurosedlar och pengar på grekiska bankkonton växlas in till den nya valutan, till en fastställd kurs.

Kan de verkligen göra det?

–En regering kan göra vad som helst. Se på Östtyskland, där fick varje medborgare växla in en viss summa mot D-mark. Men det kommer inte att hända något med Grekland förrän Italien och Spanien står trygga. De är för stora ekonomier för att de ska tillåtas falla. Men ju säkrare de länderna står, desto lättare blir det att släppa Grekland. Det finns en risk för att även Portugal dras med.

Tror du även Portugal kommer att behöva ännu ett stödpaket?

–Det är uppenbart. För Irland också, men det är inget dramatiskt steg. Portugal är det land som är svagast. Trojkan har sagt att de är på rätt väg, men de är sårbara. Irland är i viss mån en framgångshistoria, men de behöver hjälp med sina räntor.

–Det stora felet var att politikerna vägrade inse att Grekland var insolvent förrän i fjol. De borde ha låtit de privata långivarna ta en betydligt större del av smällen.

Men man har ju bett om ursäkt och sagt att privata långivare inte ska behöva ta nedskrivningar framöver.

–Sådana löften kan man inte ta på allvar. Men just nu är Italien och Spanien viktigast. Det är ingen som vet hur de ska klaras, men i slutändan måste det bli ECB som kommer att göra något spektakulärt. Det kan bli så att ECB stödjer all spansk och italiensk upplåning, det vet vi inte. Men där är vi inte i dag.

På tal om ECB, vad tycker du om deras 3-åriga billiga bankkrediter?

–Oerhört smart och skickligt av Mario Draghi. Man håller sig inom centralbankens statuter och förser bankerna med långa och billiga pengar i syfte att förhindra en kreditåtstramning, samtidigt som man fått ner räntan på spanska och italienska statspapper.

Anders Borg sa i en intervju med SvD Näringsliv att även de svenska bankerna borde ha deltagit.

–Självklart borde de ha gjort det. Jag skulle gärna vilja veta vad styrelserna tycker – och aktieägarna!

Anders Borg har även legat på bankerna att låta Riksbankens räntesänkningar slå igenom på boräntorna.

–Den debatten ger jag mig inte in i (skratt).

Du var riksbankschef under den svenska bankkrisen, och det är många som har tittat på det svenska exemplet under dagens kris. Vad kan man lära av den?

–Inte mycket. Dagens eurokris är stor och komplex, i jämförelse var den svenska krisen banal. Men vi hade bred politisk enighet om att rädda bankerna. Det har vi blivit berömda för.

Therese LarssonReporter Näringsliv

08-13 51 21therese.larsson@svd.se

 

 

« Tillbaka